Syftet med vårt undersökning var att öka elevernas motivation att lära sig matematik genom att arbeta med Vardagsanknuten matematik. Undersökningen gjordes i Luleå och Kiruna kommun, i tre olika årskurser 5, 6 respektive 7. Sammanlagt hade vi 50 elever. Arbetet inleddes med en första intervju som visade elevernas åsikter om ämnet matematik. Utvecklingsarbetet genomfördes genom att arbeta med vardagsrelaterade uppgifter i små grupper eller enskilt.

Intresset för denna undersökning väcktes i vår lärarutbildning, där vi har fått inblick om hur det i allmänhet ser ut inom skolvärlden och i synnerhet inom matematikämnets abstrakthet. Utifrån detta vill vi undersöka fyra lärares syn på Vardagsanknuten matematikundervisning och vilka begrepp dessa lärare använder sig av för att beskriva sina tankar om vardagsmatematik. För att besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer som behandlar deras syn på vardagsmatematik kontra skolmatematik. Resultaten visar att lärarna i vår undersökning har en positiv inställning till Vardagsanknuten matematikundervisning och hade velat arbeta mer med det om möjligheten hade funnits. Begrepp som relevans, skolmatematik samt vardagsmatematik definieras inte på samma sätt av dessa lärare, vilket därmed resulterar i olika syn på Vardagsanknuten matematikundervisning..

Syftet med vårt examensarbete var att beskriva hur elevernas upplevda motivation påverkas av Vardagsanknuten matematikundervisning utifrån elevernas närmiljö. Vår studie genomfördes i två klasser, en årskurs 4 och en årskurs 5. Av samtliga 37 elever besvarade 36 elever en inledande enkät med frågeställningar kring matematik varefter ett utvecklingsarbete under fem veckor med matematik utifrån den lokala dagstidningen startade. Efter avslutat utvecklingsarbete intervjuade vi 30 elever för att ta reda på hur deras motivation för matematik påverkats. Samtliga 37 elever fick även svara på en avslutande enkät.

I denna rapport vill vi undersöka hur lärare arbetar med vardagsanknuten matematikundervisning och hur eleverna upplever den. För att få svar på detta har vi genomfört en fallstudie där vi observerat tre matematiklektioner i skolår tre och sedan intervjuat sex elever och läraren. Vårt resultat visar bland annat att eleverna uppfattar matematikämnet som räkning i matematikboken och har svårt att relatera skolans matematik med den matematik som de använder utanför skolan. Läraren som vi observerat och intervjuat baserar sin undervisning på matematikboken men önskar att hon kunde släppa matematikboken mer och strävar efter detta. Enligt litteraturen kan elevernas matematiska förståelse öka om man gör eleverna medvetna om matematiken som finns runt omkring dem..

Examensarbetet behandlar hur två lärare vardagsanknyter matematikundervisningen. Vi undersöker hur de får eleverna att koppla samman matematik och vardag. Dessutom jämförs hur lärarens uppfattning om hur de vardagsankyter matematikundervisningen med deras verkliga arbetssätt..

Vi har genom intervjuer och klassrumsobservationer undersökt hur tre pedagoger i grundskolans tidigare år använder elevernas erfarenheter från sin vardag i matematikundervisningen, varför pedagogerna undervisar som de gör samt vad de använder för material i sin undervisning..

I rapporten undersöker vi hur två lärare vardagsanknyter matetmatikundervisningen för eleverna. Lärarens föreställning jämförs med dess arbetssätt inom områder vardagsmatematik.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad två klasser som läser Matematik A anser om öppna vardagsanknutna problem. Det granskas ifall arbetssättet kan vara en tillgång i den svenska gymnasieskolan. Två uppgifter med lärarhandledning och tillhörande bedömningsmall konstrueras. Forskning kring vardagsanknuten undervisning samt motivation hos elever belyses. De delaktiga eleverna har besvarat en enkät som behandlar attitydfrågor samt hur deras motivation i matematik är.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur matematikundervisningen på gymnasiet ser ut och hur eleverna önskar att den ska se ut. Fokus har legat på vad som är meningsfull matematikundervisning och om upplägget på den undervisning som bedrivs idag kan ses som meningsfull. Detta har vi gjort genom att studera forskning inom området och genom att göra enkäter och intervjuer med elever på gymnasiet. Vi har kommit fram till att elever har svårt att se vilken nytta de har av matematik i vardagen och att de inte ser på matematik som ett sätt att tänka utan bara som ett sätt att räkna. Detta får oss att bestämt hävda att matematikundervisningen måste förändras och bli mer vardagsanknuten och därmed mer meningsfull.

Detta arbete behandlar hur pojkar och flickor i skolår 4, anser att skolmatematiken och vardagsmatematiken hör ihop. Undersökningen grundar sig på en enkät under ledning, som presenteras för eleverna i två olika situationskontexter, där undersökningsgruppen är uppdelad i två olika grupper och varje grupp svarar på en enkät. Avslutningsvis genomför eleverna en praktisk uppgift. Teoridelen definierar de centrala begrepp som är relevanta för presentationen av undersökningen och presenterar forskning inom kontextvariation, genusperspektiv och skolmatematik kontra vardagsmatematik. Undersökningen visar på skillnader i flickors och pojkars svar i hur de nyttjar matematik i vardagen och viss skillnad mellan svaren i de olika kontextversionerna av enkäten.

Varierad matematikundervisning förespråkas i nationella styrdokument vilka skolor och pedagoger väntas följa. De mål och riktlinjer som finns uppsatta ska nås med hjälp av varierade arbetsmetoder och arbetsformer. Skolors och pedagogers tillvägagångssätt för att nå dit är dock tolkningsbara och därför intressanta att undersöka vilket också är studiens syfte.För att ta del av pedagogers uppfattning kring varierad matematikundervisning med dess tillhörande arbetsmetoder och arbetsformer har jag undersökt tillämpning, omfattning, påverkansfaktorer samt sökt likheter och skillnader mellan skolorna. Detta möjliggjordes genom att jag genomförde halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som undervisar i någon av årskurserna 4-6 på en kommunal samt en privat skola.Resultatet visar att pedagogerna har en någorlunda samstämmig syn kring varierad matematikundervisning samt de arbetsmetoder och arbetsformer som följer. Tydligt blir att arbete i lärobok och praktisk matematik såsom laborationer, Vardagsanknuten matematik samt diskussioner ställs mot varandra likaså enskilt arbete och grupparbete.

Anledningen till att vi valde att skriva om vardagsanknuten skolmatematik är vi som blivande lärare förstår vikten av att forma undervisningen utifrån elevernas verklighet för att fånga deras intresse och göra matematiken mer meningsfull. Om man hela tiden utgår från matematikboken finns det en risk för att eleverna tror att matematik bara handlar om att lösa tal i räkneboken. Matematiken finns överallt och ska ses som ett redskap att lösa problem i både skola och vardagsliv. Vårt syfte med studien är att undersöka hur och varför pedagoger anknyter matematikundervisningen till vardagslivet i skolan. Vi vill ta reda på hur pedagogen ser på Vardagsanknuten matematik, ser pedagogen några möjligheter eller svårigheter? Vi har i vår studie haft ett kvalitativt perspektiv och genomfört en intervjuundersökning.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka arbetssätt pedagoger i skolår F-3 använder sig av i matematikundervisningen. Vi vill även undersöka i vilken mån pedagogerna ger eleverna möjlighet att koppla skolans matematik till matematiken i vardagen.Genom enkätundersökning och intervjuer har vi försökt få svar på vilka arbetssätt pedagogerna använder sig av. I vilken utsträckning de använder sig av lärobok, grupparbete, integration, problemlösning och Vardagsanknuten matematik är frågor vi velat få svar på. Vi har även frågat om de anser att de får tillräcklig kompetensutveckling i ämnet.Resultatet visar att pedagogerna i sin undervisning är bundna till läromedlen trots att de är medvetna om behovet av att vardagsanknyta matematiken.Med vår undersökning vill vi visa att det är viktigt att pedagogerna vågar släppa den läroboksstyrda undervisningen och istället arbeta utifrån elevernas behov..

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt ett antal pedagoger som undervisar i skolåren 1 - 6 vardags- och verklighetsanknyter matematikundervisningen samt vilka fördelar och nackdelar de ser med detta arbetssätt. Undersökningen utfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer och genom analys av berörda pedagogers lokala arbetsplaner. Resultatet visar olika förslag på hur pedagogerna väljer att vardags- och verklighetsanknyta matematiken samt de fördelar detta undervisningssätt medför för deras elever. Vidare visar resultatet på vilket sätt de lokala arbetsplanerna påverkar pedagogernas förmåga att utöva denna typ av undervisning samt de nackdelar pedagogerna anser att det finns både för deras elever och för dem själva. Genom att vardags- och verklighetsanknyta matematikundervisningen med dessa fördelar och nackdelar i åtanke kan slutsatsen dras att matematiken blir mer verklig för eleverna om undervisningen utgår från elevernas egna erfarenheter enligt pedagogerna i undersökningen..

Forskning har visat att elevers intresse för matematik avtar ju äldre de blir. En av orsakerna till detta kan vara den traditionella matematiken som till stor del består av symboler och tekniker för att hitta rätt svar. För att få engagerade elever som intresserar sig för matematik måste undervisningen förändras. I min uppsats vill jag därför lyfta fram författare och lärare som intresserar sig för den matematiska utvecklingen..